Helg + jordgubbar + rosévin + veronica maggio + tåg hem!

Hej vänner och glad midsommar!

Inget firande för mig i år, men jag lever på minnen från förra året (minus myggorna). Det var en väldigt fin sommar.

Jag lyssnar på Veronica Maggio, dricker rosévin, äter jordgubbar, lapar några minuter sol och packar för helgen, ska strax springa till tåget till kärleken! Jag har blivit väldigt bra på att göra många saker på en gång och optimera varje sekund...!

I tåget får jag lyssna på musik med min nya Ipod Nano. Nu hann jag då inte köpa den själv, fick en liten present i veckan...My boyfriend is spoiling me! Jag tänker inte byta bort mig any time soon:)

Ha en fin helg!

Ja hörni, har inte så mycket intressant att berätta och inte så mycket blogg motivation heller. Det är Fête de la Musique i Genève i helgen, jag var just ute på en promenad och det är över 40 scener och 500 gratiskonserter utspridda över gamla stan och en annan stadsdel. Jag hade eventuellt tänkt gå och kolla in nåt ikväll men nu är jag nog för slut för det. Fredag= zombiedag. Nya tag i morgon! Det verkar vara mera liv i den här staden på sommaren i alla fall. I juli och augusti har dom open air cinema vid sjön, det ska jag definitivt gå på.

Lite tungt är det att igen börja om och försöka för femti-elfte gången skaffa sig ett socialt liv i en ny stad. Genève är tomt utan de människor jag lärde känna och tycka om väldigt mycket sist jag bodde här. Å andra sidan så gör jag ju inte mycket mer än jobbar, det är nu bara när man är här på helgerna. Men det har ju gått bra förut, så månne inte pusselbitarna ska falla på plats här också.

På tisdag kommer Yves hit, han ska stanna på vägen vid Ikea, jag ska göra en lista på saker som jag behöver här. Dumt att köpa nytt när man har så mycket grejer i Finland, men sånt är livet! Jag funderar på att ta en dag ledig för festivalen jag vunnit 6-dagars biljetter till, för att kunna se åtminstone två hela dagar och sova i tält en natt. Det är bara 15 minuter med tåg till festivalen från Genève så det blir att springa dit efter jobbet alla kvällar:) 

Och jobbet går nog helt ok också hittills, det är väldigt varierande i alla fall. Som man inte hade tillräckligt att göra så har jag fått den ärofyllda uppgiften att hitta bostad åt min chefs dotter som ska göra praktik hos oss i sommar. Fy fan. Trodde jag inte skulle behöva befatta mig med det på några månader i alla fall. Genève är ju som bekant helt omöjligt vad gäller boende och nu gäller det ju att hitta något bra åt ögonstenen. Det hon vill ha finns inte och inte till det pris pappa är villig att betala. Det finns inget överhuvudtaget! Men men, kanske Sofia trollar fram nåt mirakel?:)

Voili voilà! Nu ska jag ligga ett tag på soffan och ladda batterier!

PS. Svaret är nej angående semester i Finland inom en snar framtid, jag siktar på julen! Jag ska samla på mig tillräckligt med dagar till det för att kunna ta lite längre lov. Samlar på mig två dagar för varje månad jag jobbar. Så tar kanske två-tre dagar i augusti, plus festivalen.

Normal?

Det slog mig när jag gick hem frân jobbet en kväll förra veckan. Jag tittade runt omkring mig och sâg människor runt mig: business-klädda, telefon i handen och en coop-kasse i andra handen med lite matvaror, gâende i snabb takt. Lite trötta ögon efter en lâng dag pâ jobbet. Sen insâg jag att jag sâg ut exakt ut som de. Har jag alltsâ gâtt och blivit normal nu, med ett fast jobb i en "normal" bransch och med samma livsrytm som alla andra? Enda detaljerna som skilde var kanske att min skjorta kommer frân HM och min telefon är en Nokia kvarleva frân början av 2000-talet.

Jag säger bara tack och lov att jag har förlängd helg för att vila och samla batterier till tisdag. Lördagen var jag ännu i ett töcken och hade svârt att stiga upp ur sängen, men idag känner jag mig halvnormal igen! Helgen har varit skön hittills, varit och kollat in en musikfestival tvâ kvällar en liten stund, hyrt en film (som vi somnade till och som jag kollade klart i morse...filmen var bra dock!), spontant varit och paddlat kanot 10 minuter, shoppat nödvändiga grejer (mâste passa pâ när jag är i Frankrike dâ det är sâ dyrt i geneve). Yves jobbade inte fredag och lördakväll sâ vi har haft bra med tid tillsammans!

Sâ jobbet ja, positivt är att jag har blivit väl emottagen och känner mig välkommen! Plus att kollegerna är trevliga och hjälpsamma och det är bra stämning. Det är alltsâ tre kvinnor som jobbar där för tillfället, och the big boss som är där nân dag i mânaden. Men gud vad mycket jobb. Och dâ är det här bara början. Tusen saker att bolla i luften samtdigt. Jag börjar kl. 08.30 och har försökt sluta vid 19-tiden. Sâ det är langa dagar, men welcome to the real world Sofia. Jag hoppas att jag kommer bli mera effektiv när man fâr rutin pâ saker och ting sâ att man ibland kan sluta tidigare. Men dagarna gâr fort och man har ju inte trâkigt i alla fall! De har inte ens haft tid att utbilda mig om deras produkter för att det varit sâ mycket att göra. Tyvärr stänger alla butiker, inklusive alla matbutiker kl.19 sâ jag har ännu inte hunnit handla mat ordentligt...Har använt matpausen till att sköta akuta saker, men ibland hinner man inte med matpaus. Det blir ju mest att man kommer hem, tött och hungrig, lagar nân pasta snabbt, stryker kläder till morgondagen, tittar pâ ett tv-program, ringer nât telefonsamtal och sen är det sovdags. Kanske när man fâr mera rutin skulle jag orka göra nât pa kvällarna, typ springa! Jag trivs bra i lägenheten, men kämppisen har varit borta den här veckan, sâ far se hur det funkar sen. Sâ skönt att bo sâ centralt. När man jobbar langa dagar är det guld värt att kunna vara hemma pa tio minuter! Men det att det är en positiv och trevlig stämning gör ju att det gâr bra, annars skulle det vara genomruttet!

Sâ nu fick ni en lite uppdatering:) Tack alla som frâgat hur veckan gâtt, det blir inte sa mycket internettid hemma sâ har inte kommit mig för att svara alla. Kan berätta mera en annan gâng vad mitt jobb gâr ut pâ, kanske när jag själv vet lite mera:)

Changes.

Jag vet inte hur mycket jag kommer att orka och vilja blogga efter flytten till Genève i helgen. Prioritet nummer ett är i alla fall att överleva första arbetsveckan! I tisdags var vi och tittade på lägenheter och jag har hittat i alla fall en tillfällig lösning. Det passar mig ganska bra i och med att jag inte vet hur det kommer att gå och ifall de efter den tre månaders prövotiden vill ha kvar mig - och ifall jag själv vill vara kvar. Jag ska bo med en kille som är i min ålder i en liten lägenhet mitt i stan. Jag tar tillbaka det där med att kunna betala tillbaka studielån och sånt, mycket pengar går till hyran. Genève är ju ökänt för att inte ha några lediga bostäder överhuvudtaget och att det är svindyrt. Jag kommer nu att betala 1500 CHF, runt 1100 euro för ett litet rum, utan kontrakt och kontant i handen. Så det förklarar liksom de höga lönerna. Även folk med mycket pengar tar ofta någon inneboende för att kunna betala hyran. Billigaste jag besökte var 950 CHF men det var hos en 60-årig dam som inte var helt ok med att Yves skulle komma på besök nu som då. Så kan man ju inte ha det. Jag förstås nu vilken otrolig tur jag hade som bara betalade 600 euro i hyra när jag gjorde praktik i Genève ifjol, och det var den bästa lägenheten jag sett hittills.

Om man vill ha en egen lägenhet och ett hyreskontrakt måste man ha en portfolio med arbetsavtal, lönespecifikationer, ett motivationsbrev varför just jag är den bästa kandidaten för lägenheten etc. Så den jakten blir nog i ett senare skede då jag är säker att jag kommer att stanna ett tag och när alla papper är i ordning.

Men det som alltså är helt super med det här rummet jag ska hyra är att det är mitt i stan, man kan inte bo mera centralt än jag kommer att göra. Det är en lugn gata 20 meter från shoppinggatan och inte långt från mitt jobb. Och sjön och strandpromenaden är helt nära. Och besök är ok.

Vi ses vänner!

Skynda att älska.

De senaste två dagarna har jag solat, simmat, ätit, sökt lägenheter och läst böcker. Värre kan man ha det.

Hängde vid poolen på hemmaplan idag på eftermiddagen och läste ut en bok jag köpte i Stockholm och som säkert många läst: "Skynda att älska" av Alex Schuman. Vacker och finstämd bok - och jag blev påmind om hur vackert melankolisk "Höstvisan" av Tove Jansson är! Har också läst ut "Commited" av Elisabeth Gilbert, det är alltså fortsättningen på Eat, Pray, Love. Kan varmt rekommendera den för var och en som någon gång funderat på att gifta sig! Och också för dem som bestämt sig för att aldrig gifta sig. Det är helt enkelt en intressant bok om giftermål!

Igår spenderades eftermiddagen vid Neuchâtel sjön, på kvällen lagade vi middag hos en bekant som lever och jobbar i Neuchâtel och har koll på det här med vad som ska göras när man flyttar till Schweiz.

Men hörni, nu ska jag skynda att älska och laga middag med min älskade!

And there we have it.

Ja, gott folk, jag har nu blivit erbjuden jobbet som jag var på intervju för i tisdags i Genève. Jag är tacksam och nöjd över att jag kommer att vara i en betydligt bättre ekonomisk situation, och för att de valde mig bland alla, men utöver det har jag faktiskt inte hoppat av glädje över det här jobbet.

Jag känner mig kluven inför detta besked. Som sagt har chefen både uner intervjun och på telefon när han ringde och erbjöd mig jobbet sagt att han är väldigt krävande. Han förklarade också vad han erbjuder i lön och att jag då ska vara beredd på att jobba hårt. Han frågade också ifall jag förstår vad han menar med det han säger. Så jag sade ja, men jag har lite funderat på det här och nej, jag vet inte vad det är han underförstått vill säga. Men orsaken till att det inte känns så bra är ju att det antagligen betyder att han är beredd att betala en viss lön, men sen måste jag vara redo att jobba när som helst, hur mycket som helst - inte räkna timmar. Det finns ju lagar på det här, och jag antar att det måste stå någon indikativ på antal timmar i veckan i mitt kontrakt. Men underförstått är det bara i teorin för att det måste stå på kontraktet, dom har då låtit förstå att det inte kommer att följas så det känns lite som att jag säljer mig själv och min fritid (min hälsa?) för ett jobb som inte ens är något jag egentligen vill syssla med.

Jag kunde inte bry mig mindre om lönen, jag skulle nöja mig med hälften mindre om det kom med en garanti på 8-9 h arbetsdag och fem dagars vecka. Jag skulle däremot vara mer än beredd att jobba häcken av mig om det var ett jobb inom mänskliga rättigheter, där skulle det kännas som att jag arbetade för något och något som motiverar mig till 100%. Sen kommer jag att sakna sambolivet något otroligt! Det bränner under ögonlocken bara jag tänker på hur lite vi kommer att kunna ses.

Å andra sidan, det kan mycket väl hända att de pratar såhär för att "skrämma" en till att jobba bra, och att det sen inte alls kommer att handla om så mycket jobbtimmar och stress som jag tror. Det kan också mycket väl hända att jag kommer att trivas jättebra med jobbet. Och jag måste ju i alla fall prova på, annars kan jag inte veta. Ska försöka stå ut/inte bli sparkad de två första månaderna, två månaders lön skulle nämligen gott räcka till att betala tillbaka studielån + visa skuld...Lönerna i Schweiz är höga! Å andra sidan kostar det ju att leva där, får räkna med minst 800 euro för ett rum eller en etta...men ändå, hujsigt mycket pengar för en som inte haft nån stadig inkomst förutom studiestöd, heh. Så min morot kommer att vara att jobba för att bli skuldfri - och kunna köpa en gitarr och en sån här:

Hur som helst, ska noga studera arbetskontraktet så att allt står rätt till och se till att jag inte kommer att utnyttjas innan jag skriver under.

Så håll tummarna för att jag inte säljer min själ till djävulen!

Bildkavalkad från Stockholm.

 Gatuloppis i Vasastan - praktiskt att fynda en spegel så man sen kan fynda kläder:)

 En gitarrspelande herreman i sekelskifteslägenhet.

 Välkomnade Y med strålande väder.

 Rosendals trädgård.

 Skansen.

 Vid Årstaviken/Tantolunden, ett av mina favoritställen i Stockholm!

 Mitt före detta tillfälliga hem: Gröndahlsvägen 152!

 Vi cyklade i stan - och överlevde.

 Lite vin på Skördemännens vernissage

 "Hmm, ganska fruktigt och syrligt.."

 Fröken praktikant.

Monsieur touriste.