En hjälpsam judepojk

Tillbaka i Bryssel! Resan gick utan problem, har blivit så van nu att någon del av etapperna ska skita sig lite så blev förvånad när allt funkade. Sov typ hela bussresan och flygresan, vilket inte heller brukar hända så ofta. När vi landat och jag skulle ta tåget till centrum stod en judisk tonåring bakom mig i biljettkön. Han var slående lik denna unga man (minus ett par år):

Han var redan ner för trapporna när han så mig komma kånkande på mina grejer och ilade till min hjälp. Av nån anledning pratade han tyska och sa något om att det här geht's nicht, du behöver hjälp. Så den späda lilla pojken bar min kappsäck. Sen ställde han sig bredvid mig på perrongen men på avvaktande avstånd. Jag började gissa att han höll uppsikt på mig för att hjälpa mig upp på tåget också. Mycket riktigt, bakom mig kommer en hjälpande hand när jag ska kliva på. Han sätter sig snett mittemot mig i tåget och tittar lite blygt åt mitt håll med jämna mellanrum. Jag var ganska fascinerad av hans två lockar. För dom kunde ju inte vara självlockiga. Betyder det att han lockar dem? Han såg uppriktigt ledsen ut när han skulle stiga av och insåg att jag skulle åka vidare. Han tvekade lite och vinkade.

Tack lille pojk för hjälpen!